FREDAG

iphone-20141031164808-0.jpg

Så var det fredag igen, även här. Efter att ha spenderat stora delar av dagen inne i Shinjuku traskade lillan och jag hemåt på fredagströtta gator.  Skolan vi passerade ekade tom.  Men vårt kvarter var desto mer livat.

Fyllt av mammor, småsyskon och finklädda storasyskon. Alla ute för att samla halloweengodis i alla småbutiker. Änglar, trollkarlar, fjärilar, prinsessor och en  och annan disneyfigur virvlade förbi. 

Så roligt att se alla förväntansfulla busfrön! Juni var mest glad över sitt livs första heliumballong. Den förgyllde en Hel timmes hempromenad. Det ni! 

Golvad

Jag samlar på ytor. Jag samlar på färg. Jag samlar på mönster. Här är två av mina senaste fynd från redan nämnda kategorier.- En bit golv från en av utgångarna ur tunellbanestationen i Shibuya. - En bit golv från Washington hotell i Shinjuku. Golvsnubbleriet fortsätter!

iphone-20141029074704-0.jpg
iphone-20141029074704-1.jpg

National Children's Castle (Kodomo no Shiro)

Att traska runt i Tokyo är spännande, både för mig och Juni. Att sitta i vagnen, knapra på clementiner och glo på bilar, bussar, människor och hundar räcker ganska långt. Men regniga dagar, och dagar då det kliar extra mycket i små ben, vad gör man då? 

Jo, då kan man gå hit till National Children's Castle i stadsdelen Shibuya. Ett hus med 5 våningar, fyllt med aktiviteter för barn i alla åldrar. Här finns bland annat bollhav, klättervägg, klotterplank, musikrum och mycket mycket mer. Stället drivs statligt så det känns mer som en gigantisk öppen förskola än ett kommersiellt Disneyland, vilket jag tycker känns mycket sympatiskt! Att gå in här kosta ca 40 sek och man får bra valuta för slantarna. 

Lillan och jag var där i veckan, i över 2 timmar. Just den dagen var endast våning 4 öppen. Vi kom lagom till sångstunden vid 10:30, sjukt kul! Personalen spelade live på en scen, trummor, elfiol, piano och sång. Antar att det var hits som Lilla Snigel, Imse-Vimse fast i japanska versioner. Barn och föräldrar trummade och dansade loss på golvet framför scenen. Juni bar mest omkring på allt. Vi sjunger nästan jämt, här hemma, så just själva sången var föga intressant, däremot utrustningen!

Alla trummor hade olika mönster, både på tyget runt om och på själva trumytan. 

Mitt i musikrummet stod ett lågt bord fyllt med hemmabyggda instrument. Trummor, maracas, pompoms, och kastanjetter. 

I ett intilliggande lekrum fanns det kök, klossar, böcker, bilar och andra småprylar som passar för yngre barn. Här var det även två äldre kvinnor som lekte med och städade upp efter alla barn.

Roligt även för mig att vara med här. Att klämma på alla prylar och att se Juni så i gasen. Önskar dock att jag kunde lite japanska så jag kunde tjuvlyssna vad tokyomorsorna avhandlade! Skulle så gärna vilja veta hur de tänker om allt - föräldragledighet, barnmat, arbete och allt annat som rör livet som småbarnsförälder till.

Kul med alla japanska figurer! Självklart återfanns en Hello Kitty-skallra.

Tänkvärd affisch!

Roliga böcker och tidningar för mammor.

Hit kommer vi definitivt att gå fler gånger under vår japanvistelse. Kan varm rekommenderas!

MBFW Tokyo - HOUSE OF HOLLAND

DHL Exported, created by IMG Fashion in collaboration with DHL, is an unprecedented program that combines DHL’s unsurpassed logistics capabilities with the global marketing platform of the most impactful fashion week events. The program will assist designers in streamlining their internal logistics while growing their businesses internationally. DHL Exported is for fashion designers established in their local market looking to further expand their brand across international borders. 

Här kan man läsa mer om projektet och vilka designers som blivit utvalda att delta.

I Tokyo höll House of Holland hov och jag var där för att titta. Scenens backdrop bestod av ett stort antal Marshall förstärkare. Musiken var rockig. Modellerna smala och bleka. Som vanligt. Allt i sin modeordning helt enkelt. 

Bohemiskt, färgstarkt och flower-power-rockigt är hur jag skulle beskriva hans kollektion. Inga större utsvävningar i form, enkelt och ganska traditionellt.

Jag är ju själv, rent generellt, väldigt svag för den orangea/röda färgskalan, gärna i kombo med blått. Så jag blev glad av att se den färgblandningen i rörelse. Fin helhet, många bra och grafiskt snygga blomprint som gav lite skarpare karaktär till de annars rätt så klassiska spetsarna och blomsterapplikationerna. Färgvalen gjorde definitivt sitt till för att lyfta kollektionen.

Efter visningen minglade vi runt, lillan och jag. Juice med sugrör och goodiebags roade Juni stort.

Juni blev extra förtrollad av denna fina kaninkeps. 

Den australiensiska bloggduon, till lika systrarna Jess & Stef var där (bland många andra). "How To live" heter deras blogg. Duon hittar man även på Instagram under namnet @howtolive