Mästaren

Igår var jag och juni på Bunka school of fashion och besökte farsan (junis alltså) på jobbet. Han är här på en internationell mode- och forskningskonferens (iffti) Key note speaker var Yogji Yamamoto.

Kul att se gubben live, här är ju en legend med en fantastisk förmåga att
uttrycka sig genom tyg på kropp. Jag är svag för hans hantverk och arbete, sättet att skära och drapera tyg, hans idéer om passform och hur ett plagg skall sitta och bäras. Dock är jag inte lika imponerad av hans kvinnosyn!

Det blev en hel del omogna frågor ställda från en del fresh-men studenter i publiken. Typ - har du något livsmåtto? -vad gör man för att få jobb hos dig? -vad gör dig glad? Ja, ni fattar. Istället för att fråga ngt klokt, nu när han ändå satt där på scenen. Jag vänder mig rent generellt emot att en konstnär som säger allt genom sitt arbete ändå ska behöva "förklara sig" verbalt. Allt som oftast blir det pannkaka av detta. Finns för det mesta en anledning till varför man uttrycker sig i ett medie, framför ett annat. Vissa klarar av detta, andra inte. Måste man alltid kunna förklara sig själv och sitt sätt? Står det inte tydligt att läsa i det man gör?

Hur som, det var ändå kul att ha sett farbrorn. Och Juni diggade musiken till visningen som susade förbi efteråt.

Transient
Transient
Transient